Väl framme!
Trots att man läst och tittat på bilder, dokumentärer osv var det oerhört svårt att föreställa sig Peking. Denna enorma stad med drygt 12 miljoner invånare andas verkligen historia. Det var i Peking som vi besökte de palats och kejserliga byggnadsverk som vittnar om den gamla tiden från 1000-talet fram till året då kommunisterna tog över. Över en natt gick kejsarpalatset från att ha varit landets maktfäste till att vara museum (även idag är det viktigt att palatset omnämns som museum eftersom makten inte längre ligger hos en kejsare).
Rigorös bevakning!
Som västerlänning och turist slussas man förbi långa ringlande köer med inhemsk befolkning när man ska upp på Himmelska fridens torg (eller bara åka tunnelbanan ett par stationer för den delen). Vår gudie berättar att det vid ett flertal tillfällen har hänt att människor tänt eld på sig själva för att demonstrera mot orättvisor uppe på torget. Nu genomsöks människorna (läs: kineser) på jakt efter sådant som kan vara ett hot mot den rådande ordningen. Tydligen är det främst invånare från landsbygden som utgör det största hotet. Det är underligt att befinna sig i ett land där själva befolkningen ses som ett hot.
Mao
Folkkongressen
Himmelens tempel med omkringliggande park räknas som ett av Kinas vackraste byggnader.
I parken såg vi många umgås, spela kort och utöva nationalsporten Tai Chi. Även vi fick prova på!
Vår gudie berättade att många ofrivilligt pensioneras i tidig ålder eftersom de är tvunga att överlåta sina arbeten till yngre människor. Pensionsåldern kunde gå så långt ner i åldrarna som till 40 år. Hade man tur kunde man få speciella uppdrag som t ex trafikvärd och kunde därmed få arbeta ytterligare ett par år.
Vi såg också människor som spelade och lekte med en "fjäderboll". Inom kort kommer de finnas till utlån i cafeterian på Samskolan!
No comments:
Post a Comment